Fy fan..det värsta är att det ska göras om igen...om en vecka.

Cyklade dit lite halvsnabbt och försökte även nu glömma bort att jag var hungrig. När de ropat mitt namn så märkte jag att vi gick mot samma rum som jag gjorde ultraljudet i våras..Där gjorde de ett nytt ultraljud för att se om den hade växt och för att se vart den var. Jag var redan lite nervös, lite spänd och försökte hålla mig då ultraljudet kittlades.

Sen började de förbereda inför själva röntgen-proceduren. Min första tanke var att jag undrade om vi verkligen skulle göra det där..det rummet kändes lite stressigt eller hur man ska förklara. Fick såklart syn på nålarna som de skulle stoppa in i magen på mig, då blev jag ärligt talat lite rädd. De tvättade och grejade och sen skulle de köra igång.

Säger såhär..bedövningsproceduren var tillräckligt jobbig. Först stack han mig i huden och sen stack han längre in. Så det blev alltså två onda bedövningar :/ Sen skulle han in och hitta cystan, alltså jag var stel som en pinne ! Jag tyckte verkligen att det var jätteobehagligt och det gjorde riktigt ont när han kom emot revbenen. Tror att jag blev lite rädd där, för tårarna började rinna när jag kände hur nålen letade sig inne i magen.

Sen var det över, en av tjejerna var så mysig och var sjukt duktig på att lugna mig.
Gick ut och ringde mamma, pappa och farmor för att berätta att allt gått skit.
Doktorn hade upptäckt att cystan låg för långt in och att han inte skulle få tag i den.

Så jag hade fått en ny tid tre timmar senare, då de skulle prova att sticka genom ryggen.
När jag lagt på telefonen och gick till min säng där jag skulle få vänta..då kom det.
Jag har aldrig hyperventilerat förut..så det var första gången idag. Det var jättekonstigt och hela min kropp domnade bort och jag minns inte så mycket mer. Jag vet att jag hade känt på mina kinder, som om jag var rädd att de försvunnit.
Så de tog mig på akut lungröntgen men hittade ingenting. Så jag fick en ny tid på tisdag.

Anledning var att jag hade varit så spänd och tyckt att det var obehagligt. De sa att min kropp hade kommit i någon slags chock och stress. Tårarna rann och helt utmattad när jag väl fick tillbaka andningen. Kände mig så fruuuktansvärt löjlig, men de sa att det är vanligt att man reagerar sådär. Men jag skämdes verkligen, fan vad klen jag är ! Men vet ändå att det inte var något jag själv rådde för.

Mamma kom sen och hämtade mig..då hade jag hunnit hyperventilera en gång till. Jag fick mackor av sköterskan och jag var så hungrig att jag i princip svalde de hela :P
När jag kom hem så var jag helt slut ! Fortfarande lite stressad och plötsligt vaknade jag efter att ha sovit i 3 timmar utan att ens ha märkt att det var sova som jag försökt att göra.

Men fick en ny tid på tisdag..då ska de sticka genom ryggen och för att undvika att stressa kroppen så ska de lägga in mig så att jag får ligga där en stund innan och även få lugnande. Jag vill skratta åt mig själv, men det var riktigt obehagligt och vet att jag har väldigt lätt för att bli yr och stressad.  De sa att de faktiskt brukar ge folk lugnande, men jag var så dum som ljög och sa att jag inte var nervös så de trodde inte att jag behövde det.

Nu ska jag hjälpa mamma lite med hennes framtida planer, äta vattenmelon och läsa boken.
Ska sova rätt tidigt eftersom jag återigen börjar kl.6 på jobbet imorgon. Att jobba är jag inte så sugen på..men får se hur jag mår imorgon =)