Ibland kan det kännas som att tiden går långsamt/snabbt. Vi alla vet ju att det bara är så den uppfattas ...

För ett år sedan hände det saker. Vissa av de känns som om de hände för längre sedan än så.
Andra känns som om de hände för bara några dagar sedan.

Idag är det ett år sedan jag låg på sjukhuset med cystan som spruckit.
Vaknade mitt i natten med den där smärtan .. ligga på svält i tre dagar och bara vänta på att få komma hem.
Tänk er lilla mig utan mat? Jag blev ju bara ännu mindre...
Men ändå ringde det en klocka för mig medan jag låg där. Vad höll jag på med? Ta dig ut !
Jag behövde det alarmet !

Jag hade lätt legat där i tre dagar till om jag sedan fått sluppit biopsin som jag fick göra två gånger i somras.
Tur att den var godartad..för då kan det gott sitta kvar. Tänker inte operera bort den..jag klarar mig utan alla nålar och skit !

Jag har aldrig tyckt om mamma så mycket som när hon kom den tredje dagen med en fet baguette och coca cola.